Barnfattigdom 2012

Idag har Rädda Barnen släppt en ny rapport om barnfattigdomen i Sverige (http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx).
Under 2010 levde 242 000 barn i fattigdom – det vill säga 12,7 procent av alla barn i Sverige. Den ökning som synts åren innan har nu avstannat och nivån har nu sjunkit med 0,3 procentenheter.

Medias fallande intresse för barnfattigdom är dock mycket mer påtagligt än verklighetens svaga minskning.



Vi kan se ovan se en ganska tydlig trend att media skriver mindre och mindre om problematiken. Diskussionen om "barnfattigdom" uppstod i samband med Rädda Barnens rapport ifjol (februari 2011) och efter en topp i juni det året så sjönk rapporteringen dramatiskt. 2012 släppte Rädda Barnen en ny rapport i mars, vilket gav en topp i rapporteringen, men därefter ligger rapporteringen månad efter månad lägre än den gjorde motsvarande månad förra året. Trenden tyder på att den förklaring jag tidigare har givit i stora delar är riktig (se http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/08/medielogiken-g-r-att-barnfattigdomen-faller-i-gl-mska).

När myten om den svenska generella välfärden ger upphov till tankefel

Om bostadsbidragets urholkning

Om utvecklingen av arbetslöshetsersättningen (på engelska)

Radiointervju

Partierna och barnfattigdomen

i text: http://svt.se/2.22620/1.2742479/juholt_satte_barnfattigdomen_i_fokus_sedan_forsvann_intresset

Idag släpper Rädda Barnen sin årliga undersökning om barnfattigdom

Debattartikel från Rädda Barnen återfinns här.

Ett (drygt) har gått sedan frågan om barnfattigdom sattes på den politiska agendan. Tom retorik har inte varit någon bristvara, men de politiska partierna har i stort sett bara levererat sina gamla vanliga policyförslag.

Mycket tyder dock på att barnfattigdom ofta får långsiktiga konsekvenser. De som vuxit upp i fattigdom står t.ex. i klart högre utsträckning utanför arbetsmarknaden när de nått medelåldern.

Hur har det kunna bli så här?

Flera viktiga delar av familjepolitiken har urholkats, t.ex. underhållsstödet och kanske särskilt bostadsbidragen. Detta har pågått länge (sedan 1997) och såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar bär ansvar för utvecklingen. Eftersom urholkkningen har skett utan beslut - eller snarare på grund av att inga beslut om annat tagits - har den inte väckt någon uppmärksamhet i media.

Jag har undersökt bostadsbidragen och kunnat konstater att nästan inget har skrivits i dags- och kvällstidningar om deras urholkning. I min undersökning hävdar jag att resultatet antyder att medielogiken tenderar att priori­te­ra relativt obetydliga men transparenta händelser framför viktiga men svårge­nom­skåd­li­ga. Se mer om detta här: Systemskifte? Den nya svenska välfärdspolitiken.