Smutsiga händer och tabupolitik

"Att låtsas som att det inte finns några avvägningar mellan okränkbara värden är djupt mänskligt, men för en politiker också oansvarigt". Läs mer i detta utmärkta blogginlägg som bland annat bygger på Jenny de Fine Lichts utmärkta avhandling i statsvetenskap som ger - menar jag - djupa insikter i politiskt beslutsfattande: Sundell på Politologen: Obehagliga avvägningar

Man kan också fundera var kamraterna i subdisciplinen politisk teori håller hus? Jag har bara sett Mats Lundström göra inlägg i frågan, men rätta mig gärna om jag har fel.  Mats diskuterar Singers utilitarism och dess implikationer för prioritering mellan invandring och hjälp i flyktingarnas närområden. Implikationerna är kontroversiella, men står ännu så länge oemotsagda från övriga i det teoretiska skrået. Med en parafras på Sundell kan man undra om "en möjlig förklaring som utvecklats av Philip Tetlock med kollegor är att de politiska filosoferna helt enkelt inte vill tänka på dessa avvägningar – de är tabu". Lundströms text: Effektiv altruism

För att återgå till plakatpolitik kontra politiskt ansvarstagande vill jag till sist nämna Sartres pjäs Smutsiga händer som jag för många år sedan av en slump fastnade vid framför radion (!). Den fångar som jag ser det väl konflikten mellan idealism och pragmatism. En kort presentation av pjäsen görs här: Smutsiga händer

 

Istället för tältläger

Enligt en undersökning som DN beställt av IPSO kunde för en månad sedan 31% av svenskarna tänka sig att öppna sitt hem för en flykting (DN). Visserligen var en månad sedan länge sedan när det gäller svensk flyktingpolitik, men det finns all anledning att pröva möjligheten.

Per Brinkemo ger i den länkade artikeln ett intressant bud på hur detta skulle kunna gå till.
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sa-kan-sverige-oeppna-sina-hem-foer-flyktingar-18868

 

Vi har inte gjort det förr.

Bara för ett halvår sedan dikterade Åsiktskorridoren att 1) volymer i flyktingmottagandet inte alls fick diskuteras. I kombination med en 2) ovilja att ta till sig prognoser om drastiskt ökande flyktingtryck (som visade sig vara enorma underskattningar) och en total oförmåga att 3) föreställa sig att den offentliga sektorns kapacitet begränsas av fysiska resurser  som byggnader och utbildad personal (och inte bara av skatter) har detta nu resulterat i kaos.

Nej, politik är inte att vilja. Politik är inte att Twittra, politik är att prioritera, att förbereda sig och att ha förmåga att genomföra.

Änglakörens vilja att ta avstånd från SD har förlamat svensk samhällsdebatt och reducerat den till "är du för eller emot SD". Det står nu oss - men också flyktingarna - dyrt. Istället för att diskutera lösningar och förbereda oss har vi ägnat oss åt verklighetsfrånvänt dösnack.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsverket-var-kapacitet-racker-inte

Nostalgi (och förebilder)

Uppsalastatsvetarstudenter:

Om ni pluggar hårt att satsar på att utveckla er formuleringskonst och analysförmåga så skriver ni kanske nån gång skriva nånting som är så här bra. En av era föregångare gjorde det.

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/katrinemarcal/article21170641.ab

Det är inte överraskande att endast 49 procent av de tillfrågade säger sig förstå vad Decemberöverenskommelsen (DÖ) går ut på. Givet vad vi vet om människors politiska kunskaper (se t.ex. Systemskifte?, kapitel 5) är det snarare helt förväntat. Lägg också märke till att talet är en självuppskattning, det är mycket troligt att en betydande andel av dessa "vet" fel.

Jag är för DÖ. Inte för att överenskommelsen skulle vara bra utan för att alternativen som jag ser det är sämre. Men den pedagogiska utmaningen för partierna och media är stor. Senast i september 2018 skall medborgarna på ett rimligt sätt utkräva ansvar. Det förutsätter faktiskt att de har en grundläggande förståelse av hur landet styrts.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/opinion-svarbegriplig-uppgorelse

Vad innebär Decemberöverenskommelsen?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20925493.ab

Medan vänstern ropar halleluja över sin feministiska utrikespolitik (i alla fall varannan dag) och högern är paralyserad av inre strider om Decemberöverenskommelsen  finns verkliga frågor att hantera.

http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/kommunen-har-blivit-politikens-krockkudde/