Uppdrag Granskning sänds inte i Myanmar där jag befunnit mig, men ändå.... Det verkar vara gammal skåpmat som levererats (jfr nedanstående utdrag ur en två år gammal debattartikel) och i sedvanlig UG-stil tappas sakfrågan bort. Och detta är allvarligt eftersom många nu får en ursäkt att sopa ett viktigt samhällsproblem under mattan.
"När Rädda Barnen lyckades få gen...omslag för sin rapportering i frågan krävdes en osaklig men medieanpassad pressrelease om att Sverige bryter mot FN:s barnkonvention, vilket dock i sin tur nära nog fick det rationella samtalet om sakfrågan att bryta samman".
"Majblomman har med hjälp av Novus opinion i "webbintervjuer" med föräldrar till barn i grundskolan ställt frågan om det har hänt att de under de senaste 12 månaderna har väntat med att beställa/hämta ut glasögon till sina barn av ekonomiska skäl. 11 procent av de tillfrågade föräldrarna har svarat att de gjort detta, vilket Majblomman redovisar utan närmare reflektion och omvandlar till 23 000 barn i åldern 6-15 år i Sverige. Några rader senare förklarar Majblomman dock att "Ungefär vart tjugonde barn behöver glasögon", det vill säga ca fem procent av barnen. Andelen föräldrar som inte haft råd att hämta ut glasögon åt sina behövande barn är alltså större än den andel barn som förväntas behöva glasögon! Urvalets representerar således knappast populationen särskilt väl."
http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/14/b-da-blocken-r-skyldiga-till-kningen-av-barnfattigdomen
söndag 20 januari 2013
fredag 7 december 2012
Barnfattigdom 2012
Idag har Rädda Barnen släppt en ny rapport om barnfattigdomen i Sverige (http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx).
Under 2010 levde 242 000 barn i fattigdom – det vill säga 12,7 procent av alla barn i Sverige. Den ökning som synts åren innan har nu avstannat och nivån har nu sjunkit med 0,3 procentenheter.
Medias fallande intresse för barnfattigdom är dock mycket mer påtagligt än verklighetens svaga minskning.
Vi kan se ovan se en ganska tydlig trend att media skriver mindre och mindre om problematiken. Diskussionen om "barnfattigdom" uppstod i samband med Rädda Barnens rapport ifjol (februari 2011) och efter en topp i juni det året så sjönk rapporteringen dramatiskt. 2012 släppte Rädda Barnen en ny rapport i mars, vilket gav en topp i rapporteringen, men därefter ligger rapporteringen månad efter månad lägre än den gjorde motsvarande månad förra året. Trenden tyder på att den förklaring jag tidigare har givit i stora delar är riktig (se http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/08/medielogiken-g-r-att-barnfattigdomen-faller-i-gl-mska).
Under 2010 levde 242 000 barn i fattigdom – det vill säga 12,7 procent av alla barn i Sverige. Den ökning som synts åren innan har nu avstannat och nivån har nu sjunkit med 0,3 procentenheter.
Medias fallande intresse för barnfattigdom är dock mycket mer påtagligt än verklighetens svaga minskning.
Vi kan se ovan se en ganska tydlig trend att media skriver mindre och mindre om problematiken. Diskussionen om "barnfattigdom" uppstod i samband med Rädda Barnens rapport ifjol (februari 2011) och efter en topp i juni det året så sjönk rapporteringen dramatiskt. 2012 släppte Rädda Barnen en ny rapport i mars, vilket gav en topp i rapporteringen, men därefter ligger rapporteringen månad efter månad lägre än den gjorde motsvarande månad förra året. Trenden tyder på att den förklaring jag tidigare har givit i stora delar är riktig (se http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/08/medielogiken-g-r-att-barnfattigdomen-faller-i-gl-mska).
fredag 8 juni 2012
måndag 21 maj 2012
onsdag 14 mars 2012
Idag släpper Rädda Barnen sin årliga undersökning om barnfattigdom
Debattartikel från Rädda Barnen återfinns här.
Ett (drygt) har gått sedan frågan om barnfattigdom sattes på den politiska agendan. Tom retorik har inte varit någon bristvara, men de politiska partierna har i stort sett bara levererat sina gamla vanliga policyförslag.
Mycket tyder dock på att barnfattigdom ofta får långsiktiga konsekvenser. De som vuxit upp i fattigdom står t.ex. i klart högre utsträckning utanför arbetsmarknaden när de nått medelåldern.
Hur har det kunna bli så här?
Flera viktiga delar av familjepolitiken har urholkats, t.ex. underhållsstödet och kanske särskilt bostadsbidragen. Detta har pågått länge (sedan 1997) och såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar bär ansvar för utvecklingen. Eftersom urholkkningen har skett utan beslut - eller snarare på grund av att inga beslut om annat tagits - har den inte väckt någon uppmärksamhet i media.
Jag har undersökt bostadsbidragen och kunnat konstater att nästan inget har skrivits i dags- och kvällstidningar om deras urholkning. I min undersökning hävdar jag att resultatet antyder att medielogiken tenderar att prioritera relativt obetydliga men transparenta händelser framför viktiga men svårgenomskådliga. Se mer om detta här: Systemskifte? Den nya svenska välfärdspolitiken.
Ett (drygt) har gått sedan frågan om barnfattigdom sattes på den politiska agendan. Tom retorik har inte varit någon bristvara, men de politiska partierna har i stort sett bara levererat sina gamla vanliga policyförslag.
Mycket tyder dock på att barnfattigdom ofta får långsiktiga konsekvenser. De som vuxit upp i fattigdom står t.ex. i klart högre utsträckning utanför arbetsmarknaden när de nått medelåldern.
Hur har det kunna bli så här?
Flera viktiga delar av familjepolitiken har urholkats, t.ex. underhållsstödet och kanske särskilt bostadsbidragen. Detta har pågått länge (sedan 1997) och såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar bär ansvar för utvecklingen. Eftersom urholkkningen har skett utan beslut - eller snarare på grund av att inga beslut om annat tagits - har den inte väckt någon uppmärksamhet i media.
Jag har undersökt bostadsbidragen och kunnat konstater att nästan inget har skrivits i dags- och kvällstidningar om deras urholkning. I min undersökning hävdar jag att resultatet antyder att medielogiken tenderar att prioritera relativt obetydliga men transparenta händelser framför viktiga men svårgenomskådliga. Se mer om detta här: Systemskifte? Den nya svenska välfärdspolitiken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)